Lite om helgen

Igår drog jag och Andreas på den nya Indiana Jones filmen i Uppsala. Ståndet stod konstant under hela filmen. Underbart! Eftersom vi växt upp med dessa filmer så la vi snabbt märke till alla små så kallade easter eggs, eller påskägg på svenska. Easter eggs är alltså när regisören och skaparna till en film lämnar små gömda budskap till de riktiga fansen. Det kan tex. vara föremål eller människor i bakrunden som får fansen att komma ihåg scener från den första filmen i serien etc etc. Så när man då sitter där i biomörkret och räknar upp alla dessa små budskap (som man så lätt upptäcker), så kan man inte hjälpa att bli förbannad över faktumet att det finns människor i salongen som INTE uppfattar dessa. De är inte tillräckligt kunniga och pålästa. Jag vill då gå fram för att ge dem en käftsmäll och skrika -”Du är inte värd att se filmen! Stick härifrån för fan!”. Men man behöver ju inte gå så långt. Det räcker ju med att jag vet att Spelberg och Lucas älskar mig mer. Jag var värdig att se filmen.

Nu till något annat. Efter filmen var det dags för att “dynga ner sig” lite. Vi stack hem till Andreas och tittade på Eurovision Song Contest. Eftersom jag har ears-as-a-fox-hörsel, så kunde jag lätt spika Greklands bidrag som top 5 efter de första tio sekunderna av låten. Ska väl också erkänna att vi trodde att Charlotte “the acneface” Perrelli skulle placera sig lite bättre än vad hon gjorde. Fasen också. Men skit i detta. Nu kommer vi till den tidpunkten i programmet där Sverige skulle presentera sina röster för resten av Europa. Vem skickar vi som representant då? Jo Björn Gustavsson. Killen som inte riktigt vet när det är dags att sluta spela rolig. Så vad gör han? Jo han skämmer ut Sverige inför 100 000 000 tittare. Eftersom Björn inte är känd utanför Sveriges gränser så är det ju oundvikligt att de resterande länderna utgår från att han är utvecklingstörd. Speciellt när han låtsas som om att han inte kan prata engelska och är allmänt flamsig. Varför Björn? Varför förstår du inte bättre?

Henka